Gôtt att må gôtt..


Det här kan vara världens bästa uppfinning. Och jag är redan beroende. Fruktsmoothie, med bara frukt och ingenting annat. Det smakar kalas och är kalas för kroppen. Den kombinationen är ovanlig, väldigt ovanlig, om vi alla skall vara helt genom- ärliga.

Persika och passionsfrukt är godast, förresten.

Så här tyckte jag (också)

Den var bättre än vad alla andra har sagt. Skratt, skratt, skratt, tårar, och när man känner sig helt tom men egentligen är överfull, ni vet? Så var den, och så mycket mer. Värdvärdvärd att se. Om och om igen. Och så bra gjord. På ett sätt som jag inte skall avslöja, för då säger jag för mycket.

Så tycker jag + massor mer.

Bild:
Sex And The City- filmens hemsida

Debatt! (jag BEGÄR att få säga min åsikt)

98761-1609
Såg det där debattprogrammet som är så omtalat, där tillexempel Ebba von Sydow och Blondinbella var med. Om shopping, bloggar och konsumtion överhuvudtaget. Jag kan inte säga att jag verkligen blev arg eller irreterad. Jag satt mest och skrattade åt alla dumma människor som inte kunde tänka ett steg till. Exempel:

Det tjötades om att små flickor tvingas att köpa en söt topp bara för att de läser bloggar. En ståuppkomiker som fick mig att skratta endast genom att vara dum (ja, ursäkta ordvalet, men vad skall jag säga när det var exakt det han var) sa att tjejerna ligger och kallsvettas och får panikångest om de inte kan köpa de där 5 väskorna.

Och åh, vad jag önskar att jag hade suttit bredvid de där människorna igår. Ett: Ingen tvingas köpa. Det är ju bara löjligt att påstå en sådan sak. Någonstans var det ju en gång någon som kom på att det var roligt att shoppa, och varför skulle en person göra det om den inte ville. Ser jag en snygg tröja på en blogg känner jag mig aldrig tvingad att köpa den, i så fall köper jag den för att jag vill. Det är stor, stor skillnad.
Två: det där med panikångest är möjligtvis det dummaste jag hört på flera månader. Jag dör inte om jag inte får en ny väska, och jag får inte feber och går inte till skolan. Det går inte ens att jämföra på en abstrakt tänkande nivå. Nej, det är helt enkelt så att jag skulle bara bli jävligt glad om den faktiskt blev min. Väskan, alltså. Är det så fel, verkligen?

En etikexpert eller liknande säger: "vad skall dessa människor leva för om de inte har begär?". Precis som om hon själv inte har några begär. Alla har begär. Det har vi bloggerskor, det har mormor, det har dagisbarnet på 1½ år, det har människorna i Afrika också. Begär är viktigt. Utan begär blir vi viljelösa typer som springer runt och säger: Nej-tack-jag-är-mätt, till precis allting. Hur kul vore det?


Slutligen: Trots att en människa har ett begär om en väska har den säkerligen också ett begär om bra betyg, att lyckas i livet. Och om nu ni "shopping-motståndare" anser att shoppingbegär borde betyda så fruktansvärt litet så varför skall ni bara se till väskan och inte till de andra begären då?

Bild: Today's pictures


Poff

98761-1601

Så genomtänkt. Så klokt. Så smart. Så bra. Massa synonymer på rad, jag vet. Men oh, vad jag gillar bilden från Pradas lookbook. Se och lär.


BTW:
 Ny fråga i menyraden. Sånt är svårt att avgöra, så ni bestämmer.

Jag vill skrika ett nej med hundra mil e på rad.

98761-1586
Skall vi vara negativa? Jo, men det behövs väl ibland det också. Och att vara negativ mot spetsiga skor behövs tydligen mer än ibland. Svenska Glamour skriver att den spetsiga skon är tillbaka och jag kan lova dig att jag drömmer mardrömmar om det inatt. 38:or som ser ut som 42:or. Snubblande fram i slow motion. Nej, fyfan. Det måste vara det mest osmickrande för våra fötter (som vi dessutom skall vara rädda om och inte klämma in i en strut) i världen, enligt mig.

Tacka vet jag rundad tå. Till och med den fyrkantiga är välkommen. Men spetsig... nej. Vad tycker du?

På bild: Enligt mig läskiga skor från Jimmy Choo och Stella McCartnet (de bland alla borde väl veta bättre?)

Disco- blue

98761-1351

Galnaste jag gjort sedan längesedan. Men för cirkus 20 minutisar sedan blev naglarna blå. Inte mörkblå. Utan blå. Blå som i typ disco- blå. Vi får väl se hur länge det där lacket sitter kvar. Det känns inte riktigt jag. Men det hade jag ju aldrig fått vetat om jag inte hade testat, å andra sidan.

Massa snygga klänningar

98761-1314
Ibland blixtrar det till, och så kommer det en helt sjukt bra tv-serie ut ur åskvädret. 4 måndagar i rad kan du nu se serien "Upp till kamp!" som handlar om fyra ungdomar under slutet av 60- talet till början av 70- talet. Inte nog med att själva serien är jättebra med coola skådisar - det är klädinspiration, skön musik och en jäkla massa "fakta" (det låter så tråkigt, men vad skall jag kalla det?) från och om denna upproriska period (man kan inte ogilla det). Första avsnittet visades igår på 1:an, och jag nästan befaller dig att kolla på det
här ifall du missade det.

TV:n på bilden hittade jag på google, men... som du kan se är det en SONY.

Du-måste-se: Amelie från Monmartré

98761-1223
"Amelie från Monmartré" är absolut bedårande. En rikitgt bra må-bra-film, man blir helt sjukt glad av att se den! (: Inspirerande och dan (nej, jag menar inte själva kläderna, nerrullade strumpor i stora, svarta, förskräckliga skor är not najs).
 Handlar (såklart) om Amelie i Paris (åh..), och en rad andra ursköna karaktärer.
Mysig film på hög nivå. Jag har aldrig vart speciellt glad i varken språket franska eller speciellt intresserad av någonting som har med det landet att göra överhuvudtaget (ingen anledning, har liksom inte brytt mig så mycket bara). Men jag är kär nu. Jag vill ta snabbkurs i franska nu, och därpå flytta till Frankrike. Så genomtänkt och förtrollande film. Och värt att nämna: Audrey Tatou är fantastisk som AmelieEnchanteur.

Vad handlar den egentligen om?

Mimmi mailar:

Hej hej!
...
Boken som du köpte,
Tre Svarta Kjolar. Kan du inte berätta lite vad den handlar om? Är den värd priset? Är det mycket bilder? Berätta! :D

// Mimmi

98761-1196

Svar: First of all - jag är så ledsen att jag inte svarar på alla kommentarer och uppdaterar så sällan nu för tiden. När jag väl får tiden att sitta vid datorn är det bara "skriva inlägg" som dunkar i mitt huvud, så att svara på alla kommentarer hinns liksom inte riktigt.

I alla fall. Boken är som en levnadsguide för alla tjejer där ute. I alla åldrar. Du får råd om mode, skönhet, hur att hålla ordning på pengarna (oh, så nödvändigt!) och hur du rensar avloppet. Allt liksom. Och mer därtill.
Vid första anblicken ser den rent tråkig ut (på insidan då). Ni vet: Tre färger, grymt mycket text i världens tråkigaste teckensnitt och inte de finaste av papper (okej, sånt kanske inte alla tänker på - men en boklus som jag gör det i alla fall...). När man väl börjar läsa är det en helt annan visa. Den fångar intresset, och är en typisk sådan där bok som man tar fram och läser lite då och då. En mysig bok (:

Negativt kan väl då vara att modet inte känns så där väldigt uppdaterat, och ganska tantigt bitvis, men det finns så mycket annat som gör den där boken värd pengarna ändå. 

[email protected]

Hörru Harry

98761-1209
Jag måste säga att höjden av magi faktiskt är Harry Potter. Hur klämkäckt det än låter, så finns det inget man kan bli så förtrollad av. Så fäst vid. I alla fall inte jag.
Den femte filmen om Harry Potter lever inte upp till boken den är baserad på, men jag kan inte säga att jag tycker att den är dålig. Det är ny regissör, och det märks en hel del. Filmen känns faktiskt uppbyggd lite som en skräckfilm, på något sätt. Men det kanske bara är jag...
Jag tycker personligen att de har klämt in filmen på alldeles för få minutrar (2 timmar och 18 minuter för en bok på... tja,drygt 1000 sidor), och det gör att mittenbiten på filmen blir... lite rörig. Synd. Men filmen är inte dålig, inte ett dugg. Emotionell, på ett annat sätt än de tidigare filmerna. Som en sann Harry potter- nörd satt jag med gråten i halsen.

En av de saker som är mest värda att notera är Luna Lovegoods hår. JAG VILL HA!
Absolut underbart (filmen jag länkat till är dock lite suddig, så bäst vore väl att kolla på den riktiga filmen). Så långt, perfekt tilltrasslat och lockigt - jag gillar det mestast. Jag står utan ord.
Obeskrivligt.

Night at the Museum

Var och kollade på "Night at the Museum" nu ikväll. Kort och gott:
Lite långsam, några (dock få) framtvingade skratt - men många långa, goda. Jisses, vad kul den var på vissa ställen. Filmen var cool. Värd 3 blommor på en skala av 5 (en typisk 3:a dessutom).
Jag hade nog hellre väntat och köpt den som dvd sedan när den kommer ut, istället för att gå på den på bio. Känns som att det är en film man kommer vilja kolla på många gånger för den mysiga humorn. Köp, köp, köp den när den kommer ut på dvd - helt enkelt!

Det här inlägget kändes lite.. tråkigt (; wellwell, sak samma för den här gången. Jag har bara bråttom till
Harry Potter.

Harry Potter - en del av min uppväxt

FenixordenJag har aldrig tidigare gråtit för en bok. Förräns nu. När jag tänker på det så har jag heller aldrig skrattat så mycket för en bok, av en bok, till en bok  som för, av, till J.K Rowlings femte bok om Harry James Potter. En bok som framkallar känslor.

I Fenixorden går Harry sitt femte år (av sju) på trollkars- / häx- skolan Hogwarts. Femte året innebär GET- examen, vilken i sin tur innebär ännu lite mer ansträgning åt studierna.

Under sommaren (och också en bit in på höst- terminen) utger till exempel The Daily Prophet Harry som en komplett idiot, en mytoman, en sjuk pojke. Något som självklart tär lite extra på Harry, då till och med en av hans kompisar går på smörjan som skrivs i tidningarna.

Men Harry vet, vare sig tidningarna vill tro eller ej, att Voldemort är tillbaka och en order bildas för att hindra Voldemort från att göra det han vill mest av allt. Döda Harry Potter.

Harry Potter har blivit en del av min uppväxt, och Hogwarts nästan som ett andra hem. Egentligen gillar jag inte alls fantasy, men Potter- böckerna är verkligen one of the kind. Det finns bara en sak som gör mig riktigt besviken med de här böckerna: att allt i dem inte finns i verkligheten
(vad händer sedan när sista boken har kommit ut, är min uppväxt slut då?)


Ursäkta för den mycket trötta recensionen. Det får duga. Vad jag vill säga med den är i alla fall att ALLA MÅSTE LÄSA HARRY POTTER. Det borde bli obligatoriskt.

Linas Kvällsbok

Linas KvällsbokKlart att jag skall göra en kort recension på Linas Kvällsbok! Den handlar såklart om Lina som anser sig själv vara världens tråkigaste person. Du följer henne när hon går mot det som anses vara tvärtom emot tråkig.
Mycket rolig, kan man säga kort och gott. Skrattade mycket! Speciellt kommentaren "Schas för fan" kändes sådär supercool. Ler bara vid tanken av den.

Kläderna var antingen helt enkelt förskräckliga, eller supercoola. Tjejen som spelar Carro miss-matchar helt galet men det var riktigt coola kläder hon hade där. Snacka om att klä sig efter personlighet. Lina klädde sig inte alls snyggt, förrutom en lång klänning hon hade i slutet som såg sommar- härlig ut. 

Filmen får 3,5 blommor för humorn och skådespelarna (främst de som spelade
Lina och Carro då), och den förlorade de 1,5 poängen som behövs för att få full pott för att den kändes väldigt kort och inte riktigt färdig. Inte så att det inte blev ett riktigt slut, utan att den kändes inte färdig på vissa platser mitt i filmen.

Natusan Holiday Skin Body Lotion

Test
Så var det dags att recensera den lotion som skall vara den magiska formeln till bruna ben året om. Jag har valt att bedömma i följande:
Användning. Hur mycket behövs? Hur ofta? Hur lång tid tar det innan man märker skillnad? Självklara frågor.
Doft, konsistens - och nyans. Doften är viktig för många, liksom konsistensen. Och tänk om den ger dig orange-gula ben istället för gyllenbruna? Gör den det? Här hittar du svaren.
Hur är den mot huden? Jag som har känslig och torr hud, tycker att denna frågan är viktig. Jag brukar störa mig på att den inte finns med i många test, men här skall den alltså bannemej finnas med.
Övrigt. Annat som jag tänker på, helt enkelt.

Natusan Holiday Skin Body Lotion
Pris: Gratis på Vero Moda, med kupong från Hennes. Annars är ca. priset 45 pix.

Användning:
Det som slår en först är att "krämen" (eller vad säger man?) är vitaste vit, och det känns då som att det kan vara svårt att få till det med om man råkar ta flera lager på varandra. - Blir det fläckar då? Undrar jag som är nybörjare med att som har med brun-utan-sol att göra. Jag börjar smörja in mig nerifrån benet och upp, så har jag någon sånär koll på det i alla fall.
Jag smörjer in mig ca 1 gång om dagen (okej, kan ibland bli lite mer, när man har nya produkter), och än så länge har jag inte märkt något som helst dåligt med det. Känns ändå som att om man använder den för mycket kan benen snabbt konvertera till orange-bruna morötter.
Skillnad märkte jag redan efter första insmörjningen, men efter andra  kändes det som om jag under helgen spenderat en weekend på någon ö i ett varmt land. Resultatet man vill ha alltså - mycket fort.

Doft, konsistens - och nyans.
Den luktar som vilken lotion som helst tycker jag. Jag vet inte, eftersom jag aldrig luktat på bus, inte veta hur mycket det luktar just det. Men för mig stör inte doften alls.
Det som slår mig strax efter att krämen är vitaste vit, är att den känns lite klumpig. Det ser ut ungefär som när man bakar, och det blir mjölklumpar. Detta känns inte alls när man "smetar" ut den, så saker och ting är säkert som det skall vara, det var bar anågonting som jag tänkte på.
Nu till det som är viktigast av allt - nyansen! I nuläget har jag smörjt in mig med den 3 gånger, och nyansen är sådär lite lätt brun. Man känner sig inte precis som pepparkaka ännu, men ljusbruna ben har man allt fått. Jag är nöjd, som tusan.

Hur är den mot huden?
Jag som har känslig hud, och också i vanliga fall smörjer in mig mycket med olika sorters lotion och krämer, märker faktiskt skillnad. Och tyvärr åt det negativa. Det sticks lite, och är inte speciellt behagligt när den precis har torkat in i huden. Nej, det kändes inte så bra när det kändes som myror i brallan.
Men jag kan ju trösta med att säga att det är en av de väldigt få negativa saker, som jag hittar med denna.

Övrigt.
Jag vet ännu inte hur långe den bruna färgen håller efter att man har slutat att smörja in sig, eftersom det bara är dag två på min kur. Jag läste någonstans att konkurrenten Dove's höll i ca 5 dagar efter det att man slutat, och sådana saker brukar ju vara ganska lika...
Fläckar och skarvar kan man ju fundera över. Jag har inte några större problem med fläckar, förrutom på (gissa?) armarna! Slutsats man kan dra av detta är alltså att tvätta händerna, noga. Skravar nere vid fötterna, kändes inte heller speciellt kul när man fick syn på dem. Antingen kan man ju smörja lite ner mot fötterna också, eller så kan man sudda med citrusfrukt (citron, lime...) som jag hörde av någon, någongång (får jobbar på det där med minnet, känner jag).

Nu när jag har granskat och klagat lite kan jag bara dra en slutsats. Och den är att när man går runt där, med (fusk-)bruna ben känner man sig lite gladare. Lite extra fin. Om man gillar att ha bruna ben alltså. Kort och gott - mycket upppiggande!

The Holiday

Jag och en kompis var häromdagen och såg "The Holiday".
Jag tycker att den var ganska seg i början, men det tog inte lång tid innan man ångrade den känslan. Inte för att den gick för fort - den blev plötsligt helt perfekt.
Jack Black och Kate Winslet var bra medan Cameron Diaz och Jude Law (mwah, säger jag bara) var helt outstanding
Storyn var supersöt och är värd en 4 (och... ½ nu när jag tänker efter) på en skala mellan 0 och 5.
Hittade inte min favoritscen (vill ni se den får ni helt enkelt gå och se filmen istället), så det fick bli en mix av massa olika klipp här nedan istället. Enjoy!


Marie Antoinette

Igår var jag och såg Marie Antoinette och.. den var helt fantastisk. Visst, den var lite knäpp - men det gjorde den mer verklighetstrogen tror jag (vilket är bra, då den är verklighetsbaserad).
Sån härlig miljö, och så mycket kläder det fanns. Så överdådigt, men det gjorde den bara ännu bättre. Måste säga att man får en helt annan syn på Marie Antoinette genom denna filmen, än när man läser om henne i historie-böckerna.
Jag älskade också hur dem bröt av med rockmusik till allt det här som verkligen skriker barock.

Och för mig som har en sån svaghet för solfjädrar (speciellt då),
så kan jag inte med att ge filmen något annat än 5/5 i betyg.


Den som inte har sett denna filmen, har missat någonting!
(hittade inte någon trailer utan fransk textning/franskt tal.
Men här talar de i alla fall engelska, så man fattar ändå.)



Happy Feet


Igår var vi (jag och familj) och kollade på... Happy Feet (som vi hade fått biljetter till).
Jag hade inte sådär överhöga förväntiningar på den,
men för en sån sucker för söta djur som jag är så gick den såklart hem. En grymt söt story, snyggt gjord (men inte överdrivet ~vilket är bra~) och söta djur gjorde filmen helt bedårande.
Det enda jag har att klaga på var föräldrarnas löjliga röster. Nej, det gick inte hem hos mig - var bara jobbigt att lyssna på.
Jag tycker den är värd att lägga lite bio-pengar på- verkligen- men då tror jag att man skall se den med svenska röster. Många tror att orginalrösterna är bäst hela tiden - men här tror jag faktiskt tvärtom i och med de många roliga dialekterna med mera.


detta gillas skarpt.
By the way - bergakungens salar var mer än tummen upp.

I got arms - and I got arms; let's get together...

Spring, spring, spring och hyr "Walk the Line" nu!
Den är helt outstanding - fångade mitt hjärta med stormsteg. Högsta betyg från mig!

Här kan du läsa recension, diskutera och se en trailer om filmen.
Walk The Line

Foto: Beth B (Självporträtt)

Om Beth