Beths Blogg

Accessoarer och plagg i ett. Och kanske den smartaste uppfinningen i sy- och kläd-väg - någonsin. Volanger. Volanger. Volanger. Krusningar. Volanger. Böljande klänningar, kjolar och allt det där... böljande kläder. Äh, ni fattar vart jag vill komma. Och as ni kan se på bilden: ljust rosa- röda läppar är också hur fint som helst.

Idag har jag ätit upp resterna av gårdagens godis, bläddrat i både gamla tidningar och böcker/broschyrer till ett skolarbete, vart trött; legat och kollat på taket och kommit fram till att en lampa i min taklampa behöver bytas ut och sist men mest av allt så har jag kollat på TV. Ja, jag har beskrivit mina söndagar många gånger förrut så ni vet hur visan går liksom, haha... :P

Dåligt samvete. Det känns så nonchalant när bloggen hamnar alldeles för mycket i skymundan. Jag bloggar självklart mycket för att jag själv tycker att det är roligt, men det hade ju inte vart hälften så kul utan er som läser. Så självklart bloggar jag till stor del just för er som läser. Och därmed: Förlåt. Skall försöka lägga mer tid på bloggen. Jag har ju faktiskt tid med den och därför finns det noll anledning till att göra ingenting istället. Bra sammanfattat? Haha.

Very well. Dagens klädsel är väl inget helt fantastiskt. Bekvämt, dock.  Svarta Vagabond- skor med dragkedja. Avklippta svarta jeans, numera i form av shorts alltså. Och den där randiga H&M LOGG- tröjan så många har. Inklusive jag. Och det är jag riktigt nöjd med. Adjö.

Jag hatar att blogga utan bild, men  jag har en sak jag måste berätta. Jag åt något jättegott idag,som jag hade tillagat själv. Pasta. Soltorkade tomater. Prosciutto. Det är allt. Tre favoriter i en måltid! Nu kanske ni hade förväntat er något avancerat i världsklass, men då har ni tyvärr kommit till fel blogg. Här är det gott och enkelt  som gäller. Framförallt enkelt  (när jag skall laga själv). Tjing.

Jag fick en... nygammal känsla när jag satte foten på gräsmattan imorse. Jag kände sommarlov. Tänk om känslan bara hade pratat ihop sig lite med verkligheten, jag hade flugit till skolan om det så vore. Det gjorde jag visserligen nästan ändå. Trots att jag knappt kan röra ansiktet efter gårdagens bränna.
När jag åkte hem från skolan låg jackan för övrigt nere i väskan. Inte över axlarna. Vårtecken! Vårtecken nummer två (appråpå ingenting, men bara för att):  barfota- Ersnt på tv. Inzoomade fötter. Hallå? Det ÄR sommar.

Åter till skolavslutning och sommarlovs- känslan. Klänningen ovan kommer ifrån Naf Naf och jag hittar ingenting som jag inte tycker om med den. Jag gillar färgen, knäppningen, längden... ja, som sagt var: allt. Sommarkänsla tycker jag också Givenchys ögonskuggor ger. Skimrande. Och naturliga läppar i DHC's lip balm? Inget emot det.

Det finns massor med positiva saker angående en stor gulvit sol på blå himmel. Fräknarna flockas som myror runt sockerbitar. Det är varmt. Folk springer runt utomhus not klädda i vad jag hatar mest: vinterjackan. Man kan äta ute. Man kan grilla ute.

Men det finns ju även negativa sidor av det, trots att jag hatar att nämna sommar- synonymer i samma mening som ordet "negativ". I alla fall: negativt är att somna i solstolen, i tron om att det ändå är första riktiga "sommarhelgen", meaning: solen borde inte ta sådär jättemycket. But it did. Tre ord: rödbränd i ansikte.

Länge nyfiken, men aldrig frågat. Med drygt 80-100 besökare är det tråkigt att inte veta vilka ni är som läser kin blogg. Från norr eller söder? Höger elle vänster? Och ålder? En liten kommentar önskar jag jättemycket att få från dig som läser! Passa också gärna på att säga vad du gillar mer eller mindre med bloggen. All kritik och alla tips är välkomna.
Vore skitkul att få veta vem just du är och vad just du tycker! Jag börjar själv med en kort presentation på bilden ovan. Nu - din tur!

Klara, färdiga, skriv! Namn, ålder, var och tips!

Tur är att ha systrar som gillar att baka. Senaste bak- intresset: cupcakes! Första varianten landade i kakburkarna igår - chokladtopp med små mörka chokladdroppar på  (systrarna hälsar att de finns i en butik nära dig).

Jag själv städade en av garderoberna igår och lyckades konstatera åtminstone en sak: jag är behov av lite nytt. Okej, det är jag visserligen alltid - men lite extra nu då. Så jag klickade hem en klänning jag tidigare bloggat om som skall invigas på min syster E den andras konfirmation. Mer om det en annan gång. Nu skall jag vakna. Adjö.

Snygga svarta saker i väsk- anda. Väskan är ju en väska. Clutchen är ju en clutch. Anteckningsboken måste man ha i en väska. Ju.

Jag känner mig klämd. Pannkaks-platt. Klämd mellan gårdagens uppsats- skrivning och morgondagens uppsats- skrivning i Engelska. Och en annan sak jag funderat på länge: vad är det som säger att ungdomar inte kan bli utbrända, gå in i väggen? Det är någonting som tydligen bara är så, och jag fattar det inte alls. Jag kan inte ärligt påstå att jag är det, men det skulle väl åtminstone kunna vara möjligt? Hm. Funderar vidare.

Om man kan blogga för mycket om någonting, så skulle mitt eviga beröm till Pedro Garcias alla (nästan alla) skor åtminståne nomineras in till en första plats. Eller för mycket skriver jag väl egentligen inte. Det ser jag som omöjligt när Pedro Garcia har huvudrollen. Men mycket, det skriver jag. Med rätta.

Jag har för övrigt egentligen inte en aning om hur man säger "till mig" på spanska. Eller en aning har jag väl efter fem års spanskaplugg, jag bara vet helt enkelt inte. Därför tonade jag ner min gissning (para mi) till ljust grå. Det ser visserligen alla ändå, men för mig syns det lite mindre och därför känns det för mig i alla fall lite mer som att det faktiskt skulle kunna vara rätt. Då hade vi även det avklarat.
     Jag fryser ihjäl. Varm dusch nästa.

Extremt okul bilder som med hjälp av blixt blev nominerade till fulast i världen. Eller de skulle kunna ha blivit.

Vad de skall föreställa är dock desto mindre fult. Snarare skitsnyggt, enligt mig. Idag köpte jag en söt (men annorlunda) kjol på H&M. Jag trodde aldrig att jag skulle köpa en sådan kjol, men jag gjorde det och jag gillar. Blå, volangig, kort och rosettig och prickig. Det är de två sistnämnda som i vanliga fall inte brukar vara en kul kombination tillsammans med mig, men det lutar åt att kjolen får stanna här hos mig.

Nummet två i shoppingväg idag blev en fodralklänning, eller ett fodral- linne. Ett långt och svart linne i alla fall. Very basic, men det behövs också. Man får helt enkelt matcha med annat istället. Denna får dock stanna definitift. Har letat länge, men kanske inte så väl. Nu hänger den i alla fall i garderoben.

Bäst av allt? De kostade 100 kronor styck. H&M och Gina Tricot. Fynd- dag.

En ny  grym TV- serie och en ny grym  stilikon. Eller snarare beauty-ikon för mig. Anna Friel som spelar Chuck i Pushing Daisies har det mest fantastiska håret och är bara beauty för mig. Bild två ovan säger allt som behöver sägas (utan ord, visserligen, men låt dem komma till dig:P), så jag avslutar någonstans här.

Pushing Daisies är förresten en grymt bra serie, och jag rekomenderar den mycket. Canal+ First va? Annars får man hoppas på att den köps av någon svensk kanal. För ni får verkligen inte missa.

Vilken idiot tillägnar galgar ett blogginlägg? Det blir väl jag då.

Igår var vi uppe på vinden och det var roligt. Jag hittade massor utav trägalgar - det är mitt eller min senaste crush. Plast är skitfult och de där som är inlindade i pärlor och sidenbands... visst, jättegulligt - men trä är så mycket mer spännande och lägger fortfarande fokus på kläderna. Gamla och konstiga tryck på trägalgar är också kul. Japp, jag är lättroad:P

Vad hittade jag mer på vinden? Tavlor på Bruce Springsteen- konserter och sjalar och en klänning min gammelmormor sydde till mig när jag var typ 10. Nu är den förliten, men jag skall försöka fixa det där. Wish me good luck.

By the way: alldeles för lite blogg det senaste. Kommer strax två inlägg dock! Håll utkik!

Detta är nog både de konstigaste och roligaste outfit-bilderna som någonsin publicerats på min blogg. Jag hade ingen bild, så det fick bli outfitbild. Jag hade ingen kamera (på denna våningen alltså), så det fick bli webbkamera. Kul.


Jag förstår inte. Det är visserligen mycket jag inte förstår, men speciellt: bloggerskor som gör så kallade garderobsfynd. Människor i allmänhet, som gör garderobsfynd. Hur kan man bara helt plötsligt "hitta" ett skitsnyggt plagg som man "glömt bort" att man hade? Det kan ju inte finnas en normal människa som verkligen ärligt kan göra detta.

Ett: har man ett snyggt plagg lägger man väl det knappast längst bak i garderoben, och dessutom går det väl inte ens så lång tid mellan användningstillfällena på favoritplaggen att man liksom bygger in dem bakom allt annat?
Secondly: Hur stora garderober har dessa människor?
Running out of arguments, men tredje: Hur rörigt måste det inte vara i fynderskornas garderober? Jag viker i princip aldrig plagg, och om jag gör det så spelar det ingen större roll för väl inne i garderoben ligger allt (allt, allt) utspritt i en ojämförbar röra. Hur kan någonting bli värre än det?

Var? När? Hur?
Jag fattar ingenting. Adjö.

Dagarna känns mycket längre, men snabbare, när det är soligt. När jag 19.15 gick hem ifrån allum ändes det snarare som om klockan var 15-16 kanske. Mystiskt är ordet. Mystiskt och glatt. Det kändes som om jag gick och log. Det gjorde jag nog inte egentligen, men det är ändå känslan som räknas.

Very well. Vad jag skulle komma till är att jag idag köpte en väska. Precis när jag skulle ge upp entrade jag Lindex - tada. Så ovan ser du väskan, och ovan ser du också väskinnehållet at the moment. Ofta ett par skor och vantar också, men de fick inte vara med på bild.

Jag hade bestämt mig för att jag skulle sova riktigt länge idag. Bara därför sov jag mycket kortare än vad jag brukar. Så jag har alltså hunnit massor. Städa ut del 58 av mitt rum inför att jag skall göra om det (denna omgörning kommer genomföras år 2300 någongång om jag fortsätter i samma fart), frusit och kollat på tv. Vad mest överraskande är så har jag även jobbat lite på ett skolarbete. Smått stolt.

Nummer ett och nummer två söt (bortsett från One Tree Hill) idag blir Manousch- och Moschino- klänningarna. Manousch som liknar våren och Moschino som liknar fladder. Adjö.

Det skall vara vår enligt kalendern. Vart är min sol?

Jag tror att jag hade skrattat lite smått åt mig själv om jag hade kommit vandrande med den här väskan. Eller så hade jag helt enkelt gapskrattat. Samtidigt är den på flera sätt ganska snygg:P Och ganska ful...
I alla fall: färgerna är underbara. Nitarna också. Zipen funkar. Övrigt mönster likaså.

Vad kan man säga utan att vela. Det är en explosion av allt på samma gång. En aha- upplevelse, som man egentligen inte alls fattar.

Väska från Etro.

Känns som och är så att alla redan vet om att upprullat skall det vara överallt just nu, tröja-byxa-scarf-bh(?) för att det är jättetrendigt and so on, men jag måste bara berätta hur extra bra denna trenden är för just mina jeans. Enkel förklaring: jag köper alltid för långa jeans. Problemet är som borttrollat på två extra snabba sekunder. Tack modegud, utan den-dig hade jag fortfarande haft två meter jeans ihopknycklade vid knäna.

10 minuter sedan, 5 meter härifrån. Idag var det jättefint väder. Är det jättefint väder. Minus är att jag har fått sitta med historiaplugg hela eftermiddagen inför morgondagens prov, plus är att jag kunde sitta ute och läsa det. Fast jag hade hellre sysslat med någonting annat.

På bilder ser du:
- himlen (något photoshopad dock, men den var fin irl också, bara inte lika fin på originalfotot).
- del av kläder i solljuset. Inte photoshoppat, det bara blev så. Jag älskar när det bara blir så:P
- altanen och solljus genom "springor". Också fint.
- en hund. Mystiskt. Helt plötsligt bara låg hon där på altanen, spanandes på resterande område. Hon gillar nog vädret mest av alla, trots att snön för henne är helt okej också.

Tjing pling.

Det bara öser ner, regnet. När det äntligen har varit en dag med sol på himmel, då måste det kompenseras snarast med så mycket regn som möjligt på en och samma gång. Idag var en kompensationsdag, efter gårdagens värmebölja - 14 grader!

Då kommer problemet. På kompensationsdagarna. Regn. Så: Hur går man med ett paraply så det ser snyggt ut? När det är nerfällt alltså? Gå med det som en käpp? Gå med det under armen? Vifta med det så mycket som möjligt? Släpa det i gatan? Det finns inga alternativ som ser det minsta bra ut. Detta kan konstateras efter mycket tänkande, analyserande och reflekterande. Ni skall veta att detta är ett ofta återkommande samtalsämne mellan främst mig och J. Vi har inte kommit fram till någon lösning ännu, men jag rapporterar så snart en sådan uppenbarat sig. Eller ni kanske redan har lösningen?

Det var ju väldigt kul det här med att bloggen lägger ner för ingenting, får jag säga. Men egentligen är jag inte förvånad längre. Bara väldigt, väldigt trött på skiten.

Så en riktigt snygg dröm som skulle publicerats i söndags får publiceras idag istället. Det gör visserligen inget, eftersom den är lika snygg idag också. Ett så snyggt linne så det egentligen inte kan finnas, kommer i alla fall från Ylva Liljefors. Till det en kjol från Monki. Och skor från Pedro Garcia. Är det inte alldeles jättesnyggt tillsammans?