Och nu kan det bara bli bättre?
Jag har just insett att jag har vart en allmänt ointressant och dålig bloggerska den senaste veckan ungefär. Grejen är bara den att jag också egentligen skulle behöva ta en sån där blogg-paus som alla andra tar, för det är så mycket runt omkring och så nu. Varför gör jag inte det då? Jo, för jag behöver kunna släppa allt det där som är "mycket-runt-omkring" bara några få korta stunder om dagen - och då är ni läsare, bloggarna jag läser och mitt egna bloggskrivande det mest avslappnande och roligaste som finns.
Det låter mucho knäppt, som att jag är bloggberoende och sånt; men bloggen har blivit något speciellt för mig. Och om det är som det är, speciellt på ett bra sätt, så kan jag leva med att vara blogg-beroende. För under det dryga halvår som jag har bloggat nu har jag lärt mig mycket, inpirerats mycket, fått känna på en grym gemenskap som faktiskt finns i den s.k bloggvärlden samt att jag har fått några fin- fina vännor tycker jag allt. Vissa anser att vänner kan man bara ha i verkligheten när man har träffat dem irl, men jag tycker det är någon-sorts-vänskap ändå.
Nu skrev jag så krångligt så det blev för krånligt för mig själv. Jag skall bättra på bloggningen igen, i alla fall! Många kramar till alla filurer däruuuute (:
