Beths Blogg

Jag hgåller på och läser " En shopaholics bekännelser" just nu ( som säkert massor av er redan vet). Den är grymt bra. Men i alla fall. Jag har noterat 8-| duuuud, jag låter väl snillig?... att jag visar jedrigt många av symptomen flr att vara en shopaholic. jag saknar bara visa-kortet, och det är inget jag är superproud över, men det hade nog rykt på ett par timmar ;I I alla fall. Så hur skall man reagera när man precis börjat känna sig som en shopaholiclight, som ebba von sydow skriver, ? Skall man börja oroa sig för hur det kommer bli när jag väl skall flytta hemifrån, samt när jag jag får mitt visacard? Eller skall jag vara glad för att min krampaktiga beslutsångest över att köpa saker när jag var mindre har släppt( i alla fall till jag upptäckt att jag gjort slut på typ... (hela) nästan hela (hela!) lönen?, då kommer ångesten varken jag vill eller inte?

Men jag är ändå gladast, varken eller, det ena eller det andra. För det finns så mycket som får en att må bra med shopping, och inte minst skor. Det får en alltid på superhumör, och köper man en grej och kommer på att man egentligen inte behöver det, då kan man ju alltid ha den senare?
Och skor är som terapi. Har ni sett " I hennes skor" så känner ni igen citatet (typ såhär); "när jag känner mig nere, så kan jag baraa ha mina skor, och titta på dom, och va med dom o prata med dom." Det stämmer mycket. Skillnaden mellan mig och hon som s'ger det är att jag använder mina skor. Jag byter gärna skogarderob med henne! Ouuff. Ja, jag har vart både för glad-mallig och tjötig nu. Men jag menar inget dumt. Bara skriver min blogg.